Visa kärlek och förståelse. Avdramatisera. Det är inte ovanligt att barn tycker att det är pinsamt att kissa i sängen. Här är det viktigt att du som förälder inte blir arg, utan istället hjälper till att avdramatisera situationen och ge barnet stöd och förståelse.
Säkerställ att barnet är motiverat. En nyckelfaktor på er väg mot torra nätter. Jobba tillsammans och lyssna på barnets egna önskemål och funderingar. Fundera på om det är dags att sluta med blöja. I vissa fall kan ett fortsatt användande av blöja hämma motivationen.
Välj ett larm med fuktkänslig sensor. Enureslarmet innebär att ett larm går igång av första kissdropparna. Syftet är att barnet ska vakna och gå på toaletten när det är dags att tömma blåsan. Vi rekommenderar att fortsätta använda larmet i ytterligare två veckor efter att barnet blivit torrt.
Sätt rimliga mål tillsammans med barnet. Jobba mot enkla och tydliga mål och beröm barnet när målen nås. En kalender kan användas för att följa framstegen. Ett i taget: torr fram till midnatt/en hel natt/två hela nätter/ 1 vecka etc. Vi rekommenderar att ni fortsätter behandlingen utan avbrott.
Gå på toa och drick måttligt före läggning. Vid behandling med enureslarm finns ingen anledning att undahålla dryck helt innan läggdags. Undvik vätskedrivande samt stora mängder dryck och låt ett toabesök bli ett naturligt inslag i kvällsrutinerna. Skapa rutiner som passar just er.
Det är viktigt att föräldrarna är med och stöttar och hjälper barnet att vakna till larmet i början av behandlingen, innan barnet börjat lära sig reagera och vakna själv vid de första kissdropparna. Även om en olycka redan skett ska barnet vakna, stänga av larmet och gå till toaletten för att få igång det betingade beteendet.
Fakta sängvätning
Man brukar definiera sängvätning som barn över fem år som ofrivilligt kissar i sängen nattetid. Sängvätning eller enures är vanligare än många tror – ungefär var tionde sjuåring kissar regelbundet i sängen på natten. Bland femtonåringar har siffran sjunkit till en på hundra. Även om alla kan drabbas är det mer vanligt förekommande hos pojkar än hos flickor och orsaken kan ofta vara ärftlig.
Den vanligaste orsaken till sängvätning är en senare mognad av de nervsystem som styr urinblåsan. Vanligtvis växer det bort av sig själv, men hos vissa dröjer sig besvären kvar upp i tonåren. Andra orsaker till sängvätning kan t.ex. bero på hormonet vasopressin som styr njurarnas urinproduktion, eller om ett barn har varit torrt i ett halvår för att sedan börja kissa i sängen kan det istället bero på till exempel urinvägsinfektion eller förstoppning.
Små barn (under fem år) ser vanligtvis inte sängvätning som något större problem. När de blir äldre kan däremot både barn och föräldrar uppleva att det är besvärligt. Det är inte ovanligt att barnet tycker det är pinsamt, påverkar sitt självförtroende och oroar sig över att sova borta. Återkommande byten av sängkläder och avbruten nattsömn kan skapa irritation och frustration hos föräldrar – det är helt naturligt. Men gentemot barnet är det viktigt att visa kärlek och förståelse och försöka avdramatisera situationen.
